Och som vanligt finns du inte här när jag behöver dig. Önskan om din beröring har jag sedan länge kastat i en visuell brunn i form av ett mynt utan värde, men inte ens din röst kan jag njuta av nu. Mina tunga ögonlock talar för tröttheten i min själ. Jag undrar var jag är och hur jag hamnade här. Jag kämpar förgäves, jag har stora mål, men lyckas enbart med förkastliga saker som att tända en cigarett utan låga. Jag önskar att jag istället kunde tända något inom mig själv, något som kunde spridas som tjäran och nikotinet i mitt blodflöde. Jag önskar att jag kunde älska dig, vilt och smärtsamt och utan hämningar. Jag önskar att jag kunde älska. Kanske får min längtan ta form i ett nytt mynt, i en ny brunn, någon annanstans. Allt du döljer förföljer mig, ovisshet och osäkerhet fängslar mig. Jag har gamla sår som aldrig läker. Jag vill vara där du är och inte här. Jag vill sväva i en annan dimension innanför ditt hjärtas atmosfär. Du kommer aldrig att vara redo på samma sätt som jag är.
These words were written September 5th, 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar